Pratunam marknaden

Klockan 09 00 i morse släppte Jörgen och hans chaufför Wan oss vid Pratunam-marknaden. Det första jag såg när jag klev ur bilen var stora buntar med elkablar som hängde några meter över våra huvuden. Det var liksom klumpar av elkablar tjocka som gamla ekstammar. Det såg riktigt äckligt och farligt ut. Jaja det var bara att låtsas som ingenting och hoppas att elkablarna trots allt inte lossnade utan stannade kvar där uppe i luften hopbuntade så att vi och alla thailändare överlevde! Och det gjorde vi! Man inser ju att man som svensk är bortskämd med att ha alla tele- och elkablar säkert nedgrävda i marken eller på säkert avstånd högt där uppe i skyn :-)

Gatorna myllrade av människor, försäljningsstånd, matstånd, bilar, taxi, tuk tuks och avgaserna hängde som tunga moln i luften. Jag blev mycket fascinerad av alla dessa människor med sina ”matvagnar”. Ja jag ska nog förtydliga mig lite. Vad jag menar är att överallt längs gatorna står och sitter det matsäljare som erbjuder allt möjligt ätbart mellan himmel och gjord, så som t ex grillspett av alla dess sorter och längder och varianter, färsk frukt med olika kryddblandningar i plastpåsar, soppa som serveras i plastpåsar, iskyld juice som dricks direkt ut plastpåsar osv osv osv , ja allt ni kan tänka er att någonsin förtära ur… ja ni fattar… plastpåsar :) Bland de mindre trevliga materbjudandena hittade vi grillat gristryne! Hannah höll på att kräkas och jag förstår henne, för det såg riktigt läskigt ut! Ja Pratunam erbjöd all mat man kan tänka sig och nästan allting kan man köpa direkt på gatan för fem-sex svenska kronor. Idag var vi dock ”fega” och köpte bara en färskpressad juice (i flaska!!!) som dock var underbart god. Juicen kom från färspressad frukt som vi själva fick välja och den såg ut som en blandning mellan lime och apelsin. Ja kort sagt jag är mycket imponerad av gatu-matkulturen som finns här, speciellt med tanke på landets otroliga värme. Man kan nog säga att Livsmedelsverket hemma i Sverige skulle få spader om de såg all denna mat och dessa livsmedel som hanteras på gatan i 35 gradig värme mitt bland avgaser och trafik. Även om vi som sagt ”fegade” idag (och faktiskt käkade på KFC :) så kan jag säga att jag är mycket nyfiken på att prova gatumat!

Nog om mat för denna gången. Jag trodde att vi skulle till en kläd- och suvenirmarknad och hade faktiskt aldrig kunnat föreställa mig detta enorma hav av gatustånd. Vart man än tittade fanns det nått att köpa och allt fanns i mängder och allt var kopierat; du kunde köpa en ”äkta kopia” av Gucci-väskor, Ray Ban-solbrillor, Adidas-skor, Ralph Lauren-tröjor osv osv. Just nu när jag sitter här och skriver vet jag inte hur jag ska kunna förmedla detta enoooorma utbud till er där hemma eller hur det känns att gå på Pratunammarknaden med två shopping-glada tonårstjejer, men det är väl ungefär som att släppa ut ett gäng unghästar på grönbete efter en lång vinter :) Jag kan för övrigt avslöja att trots att det redan igår blev väskor så inhandlades även idag en och annan Adidasväska och Gucci-plånbok. Dock kostade dagens väskor ca 200 Bath (ca 36 kr) när vi inte prutade. Hannah och Emma har emellertid blivit grymma på att pruta! Jag är mycket imponerad av deras mod och förslagenhet när det gäller att dela med gatusäljarna. Tar inte säljarna Hannahs bud, så vänder hon resolut på klacken och går därifrån varpå de små thailändarna desperat kutar efter henne och sänker priset för varje meter hon går :)

Idag har annars regnmolnen legat tunga över otroligt varma Bangkok. När ”skuren” kom tog vi skydd inne på ett shoppingcentrum. När det blixtrade och åskade som mest så stannade t om rulltrapporna och ljuset slocknade och jag funderade på hur underbart det skulle vara med en lugn sommar hemma i Sverige utan elkablar i luften, grillade gristrynen och detta myller av små människor överallt (som jag berättade redan sist så börjar t om jag känna mig stor här) men sen så landade jag i min nuvarande verklighet och insåg att det faktiskt är jävligt häftigt (ursäkta mitt språk) att få uppleva alla dessa olika länder tillsammans med barnen och Jörgen.
Efter en timme riktigt tokskyfall började solen åter skina och jag och tjejerna sökte oss därför ut på gatorna igen. Nu var det dock om möjligt ännu varmare och klibbigare än förut. Mitt i allt myller av våta men alltmer soltorkade gatustånd hittade vi sen en Buddha-staty upphöjd på ett altare där folk placerade offergåvor, blommor och rökelse i mängder. Människor stannade upp, tog av sig skorna, tände rökelse och placerade sina mat- och dryckesoffer på altaret. Nog för att jag tidigare sett på TV hur tillbedjare placerat blommor, nudlar, kakor och frukt, men när en liten thailändare t om satte dit en Coca Cola burk med sugrör, ja då skrattade vi hjärtligt! Tala om att anpassa en uråldrig religion till dagens moderna samhälle. Vad väntar härnäst? Någon som lägger fram ett trådlöst internet till stackars Buddha så han kan get connected :)

Som duktig mamma ville jag så klart berätta för tjejerna om buddismen och varför thailändarna placerade allsköns gåvor på altaret, men just då var det svårt att tävla om deras uppmärksamhet med Adidasväskorna. Så vi får ta den religionslektionen en regnig dag när vi sitter hemma. Dock lyckades de thailändska munkarna fånga tjejernas uppmärksamhet, eftersom som, som Hannah sa ”Ååååh så söta de är!!!”. Nej ärligt talat så märkte jag att Hannah och Emma blev riktigt fascinerade av att munkarna (ja vi talar alltså om människomunkar i orange ”klänning” inte flottyrringar) rörde sig så naturligt bland människorna på gatorna och att de bara med sin blotta närvaro fick människor att lämna plats och buga sig. Kanske var det också därför Emma avslutade vår shoppingrunda med en chockladmunk :) Själv var jag så slut att jag lät mig ”luras” av en taxichaffis och betalade cirka 150 Baht för mycket för resan tillbaks till hotellet.